Vakt i olika former.

Det här veckoslutet har jag vaktat. Barnvaktat brorsbarnen på fredag, hundvaktat en pudelbebis, en pudelmamma o en 15 årig chihuahua igår och så är jag ju kattvakt ända till nästa veckas lördag. Någon kanske tycker att jag blir utnyttjad, men jag är helt nöjd! Kvalitetstid med fina små typer av alla de slag. 

Enya, 8 veckor

Idag testade vi Tölöbor brunchen i Yobot! Bagels o froyo (eller vad det nu heter, haha) o en massa grejs att sätta på. Naminami. O kiva sällskap! 

Så glad att förra veckan är över. Blev en lång vecka med bokföringskursen förra söndagen, arga veterinärer som anklagar en för att man inte vet tillräckligt om hundars skit, och en massa kvällar med firmor som försöker övertyga en om att deras produkter är bäst. Från Orion kom jag hem med en hel hög bra grejer! Imorgon börjar sista veckan med smådjur, ever! Tänk på det. Sen ska jag kunna allt? HAHA!

Spex, inre medicin, teater, fest, skatter...

Förlåt, blev lite inre medicin paus här på bloggen. Men! Spex och årsfest har varit o farit. Spexet var riktigt roligt, alla ska gå och se! Härligt o se Aina som en fet tysk uppfinnare. Lite tragiskt att inte kunna gå upp på scenen i slutet. Där har man ju stått i fem år..

Nu har vi spexat färdigt...

Den här veckan har varit tung men gått an. På måndag blev det äntligen traditionellt måndagsmys med typen som hoppat ut ur sin bubbla. Zoetis (tidigare Pfizer) ordade en kandi kväll åt studeranden på tisdagen. Mycket erbjudanden. Och tapas. Och vin. Jag fick en nosbrems av en som vann sin typ sjunde.

På onsdag var jag lite trött. Klockan 20.30 somnade jag med kläderna på och lamporna tända. Nästa gång jag vaknade var klockan 05.00 och jag tyckte det var lite ljust i rummet. Kanske jag inte var så lite trött...

Gräset är mörkare på andra sidan är en teater ni ska gå och se. Spännande scenografi och bra helhet trots att några varit skeptiska. Jag var positivt överraskad. Efteråt borde jag kanske gått hem och vila ut min stackars hjärna, men kunde inte motstå att gå på ett glas vin med systrarna Aalto och deras körkompis. Oj. Dessa personer fick jag dessutom träffa på nytt dagen efter, då vi firade (?) att Tooni sticker ut på äventyr. Till Vasa. Vi fyllde i Mina vänner boken, ritade bilder, drack sangria, skumpa och vin och tog  fula foton. En var jätte kär! Ser fram emot utflykten till Närpes i maj! 

Söndagen till ära har jag suttit i ett auditorium och försökt förstå ens lite av bokföring. På finska. Herregud vad besvärligt. Kan inte skatter vara mindre komplicerade? Nåh, snart ska jag väl fixa mitt toiminimi. Jag tänker anställa en bokförare. 

Studerande eller slav?

Okej, det här är inte första gången jag blivit upprörd på vetmed. Verkligen inte. Men här kommer dagens aggressioner. 

Nåja, idag, som dessutom var min sista dag på kirurgin, råkade jag få hunden med njurfel. Den sku vara i dropp 3-4 timmar före operationen. Eftersom den var helt fakin gigantisk, och eventuellt bar på en trevlig bakterie som smittar till mänskor, rymdes den bara i avdelningen med megaboxar i ett hörn av sjukhuset. Eftersom den måste vara i dropp kunde den inte lämnas ensam. Ju. Och övervakningen blev min nakki. Veterinärens kommentar var någå i stil med "sori nyt vaan" blabla patienten går först blabla. Ingen annan lösning kunde ju hittas. Seriöst. Jag sprang runt till alla avdelningar och försökte hitta nån som kunde tura mig, men plötsligt hade alla massor att göra/var sjuka. Fyra operationer kunde jag ha varit o kollat på, bland annat en ögonborttagning, men nej! Jag satt tre timmar och lyssnade på ljudet av tippalaskurin. Satan.

Hablaha.

Komiskt!!

Kirurg i farten!

Sista veckan på kirurgin på gång! Herregud sånt spring det var idag. Kastrering, sterilisering och laparatomi var min andel, huoh. Intressant att nästan alla veterinärer jag steriliserat med gör det med olika tekniker. Och alla tycker förstås att den egna tekniken är bäst. Undrar vilken min blir?

Hunden som opererades hela fredagkvällen lever och mår bra! Veterinären kom efter mig från en annan avdelning för att visa hur hunden kunde gå, det var alltså värt besväret. Så sjukt bra fiilis! Dessutom visade sig att veterinären typ har bott granne med mig i kära Grani, haha...

Korta och långa dagar.

På onsdagen stack jag halv två från skolan. Ajabaja. Men vi hade inga patienter med ögonproblem och veterinären satt på ett möte. Jag visste nästan inte vad jag skulle hitta på när jag plötsligt hade så mycket tid! Så jag bakade semlor.

Tyvärr (?) fick jag betala tillbaka de lediga timmarna genom att på fredag kväll vara i skolan till 19.30. Magnetröntgen var sönder, så vi måste göra en massa extra CT:n och myelo CT:n för att hitta diskbråcket i nacken på hunden. Och sedan operera hunden. Som sen kanske inte hade något diskbråck. Och som började blöda helt frenetiskt. Hoppas den lever.

Intressant nog med neurologi, men kanske inte helt mitt ämne. En massa svåra sjukdomar, som jag aldrig kommer ihåg. Nu har jag åtminstone sett en av de värsta dagarna i den här veterinärens arbetsliv, jeee...

Jag stickade en mössa igår. Den blev randig. Också tofsen.